Jag har kommit på att jag är skit rädd för döden! Låg en väldigt bra stund igrå när jag skulle sova och bara tänkte på döden. Tänk, alltså man bara finns inte längre när man dör. Man är bara väck. Finns ingen Isabell längre. Folk kommer minnas en, men man själv kommer inte att minnas nåt. Inget finns kvar. Man tillhör inte jorden längre. Och det läskigaste är att det kan fan hända när som helst. Jag kan dö imorgon, till och med idag. Så nu har jag bestämt mig för att jag ska leva för dagen och skita i morgondagen, för den kanske man aldrig får uppleva.

Så är det!